Camiillaa

Är hemma hos mamma och pappa en sväng för att lägga in bilder på datorn, betalar adressändringen, avbeställer en film och tänkte äta lite mat. Sen måste jag och Liam ta pulkan hem igen innan den blir för kallt och ta hand om vår yra sambo/pappa.

Vi har verkligen installerat oss i lägenheten nu! Det mesta är på plats. Det är hallen som vi klurar lite på. Ska köpa möbler och en spegel till den sen. Ser inte alltför roligt ut nu med en ful hatthylla och skohylla, garderober och en matta. Och vi har en stooooor hall! Ska kolla ikea och jysk. Även vårt sovrum är lite småtråkigt. Och det "rosa rummet". Ni skulle få en chock om ni fick syn på det! Illrosa väggar med beiga fondväggar. Urfult. MEn vi tänker inte måla om nu, utan väntar med det till sen. Kenny envisas med att det ska vara hans gym, men jag vill ha det som gästrum och datarum. Jag brukar väl få som jag vill för det mesta så framtiden ser ljus ut :P

Vi trivs iallafall toppenbra! Älskar att ha skog runt omkring mig. Gör inget att det är en liten bit in till centrum. Finns väl inget där ändå ;) Så hoppas jag att Sandra och Christer också flytta :P

Nu ska jag slänga i mig lite mat och sen vandra hemåt.

Snart får vi vår nya dator så då blir det uppdateringar varje dag :)

Puss!

Köket. Ska kanske upp något mer på väggarna och så ska jag försöka göra det lite hemtrevligare vid spisen.




Vårt vardagsrum. Hyllor och tavlor ska upp på väggarna och Kenny ska sätta upp sitt älskade draperi bakom teven. Blir säkert bra, även om jag gärna hade velat ha kvar burspråket där bakom. Högt i tak och höga fönster, älskar det :)

Idag har vi flyttat in det första i lägenheten. Killen som bott i den tidigare var snäll och lät oss få nycklarna en vecka i förväg så vi väntar inte med flytten. Ska tydligen bli snöoväder i veckan så då kan vi hålla oss inne och packa upp och fixa i vårt nya place :) Ska snart knalla över till mamma och pappas granne och höra om vi får låna deras släp bara. För i så fall flyttar vi resten i morgon.

Vi har förresten beställt en ny dator nu så snart är vi på banan igen. Och så hoppas jag att pappa får fart på vår gamla dator så kan jag ha den som min skrivdator. Vill ju fortsätta med projektet!!

Återkommer om några dagar antar jag. Ska försöka fixa bilder så snart vi fått ordning på lägenheten.

Pusshej!

Den här dagen har vi längtat efter. Iallafall jag. Äntligen skulle vi få visa upp vår pärla för dom släktingar som ännu inte träffat honom! Jag, mamma och pappa dukade i församlingshemmet i förmiddags och ordnade allt. Sedan bar det av hem igen för att göra oss alla i ordning. Jag är ju som bekant påkläderska av hela familjen nu för tiden så jag hade lite att stå i!

I kyrkan var vi lite nervösa innan, men helt i onödan. Allt gick hur fint som helst! Jag höll en tackbön (efter påtryckningar av prästen) och Daniel läste upp en text som han skrivit till Liam (och alla oss andra som finns runt omkring killen). Eva spelade och sjöng. Lennart (prästen) var så jädrans bra! Han är så himla mysig och trots hans enkla ord, så är innebörden stor. Liam var jätteduktig och snäll. Lugn och glad. Finast av dom alla! Morbror Daniel är nu hans fadder. En stolt sådan tror jag :)
Jag är så nöjd över dopet! Många sa att det var det finaste dom varit på. Personligt. Ja, hur vill man annars fira det allra finaste man har?

Efteråt bjöd vi på kaffe och tårta i församlingshemmet. Sprang runt och hälsade på alla, men hann inte sitta ner och prata med alla så länge som jag önskat att jag hunnit. Hann knappt fika själv för efter att jag pratat med alla coh slängt i mig en tårtbit var det paketöppning, och det tog sin lilla tid! Som tur var fick jag hjälp av alla underbara ungar, min kusin Anton främst :) Liam har fått så fina presenter idag så ni kan inte ana! Böcker, gosedjur, kläder, leksaker, ramar, fotoalbum, sparbössor, pengar, presentkort, en lampa i en fin snökula som spelar och massa annat smått och gott! Nu längtar vi ännu mer efter att få flytta så vi kan börja inredan hans "prins"-rum. Tack alla söta för allt fint han fått!

Är lite besviken att vi inte hann ta generations-kort och att jag inte hann ta på alla fina kusiner. Men vi ses förhoppningsvis snart igen så vi får passa på då istället. Var så fullt upp hela tiden. Men oj, vilken toppendag vi haft! Vi är så nöjda och glada så ni kan inte ana. Det här har verkligen varit en av dom bästa dagarna i livet.

Pratade med Kenny och hade högtalaren på. Ni skulle ha sett Liams min! Så glad han blev av att höra pappas röst. Och så ville självklart han också prata med honom så han sa: "Abuuuu" och log nöjt när pappsen svarade. När pappa sen berättade att han köpt en sak till Liam så ropade han högt av förtjusning :)
Gullunge!

Känns inte riktigt som en fredagskväll (ärligt talat hade jag helt glömt bort att det är det) när man sitter själva hemma i tv-soffan. Liam sover sen några timmar tillbaka och Kenny ska nog vara hemma om drygt en timme. Stackarn har opererat fingret idag. Han och svärmor åkte 3 i natt mot Uppsala. Lyckades få punktering i Sala!! Men hur mycket (o)tur får man ha egentligen? Men det var bara att fortsätta ändå för Kenny kunde ju inte direkt missa operationen och han hade nog inte kunnat byta däck med en fungerande hand och kyla som sticker i benmärgen. När Kenny väl var på plats fick svärmor hitta en däckverkstad och fixa däcket. Vi var tvungna att köpa ett nytt eftersom det gamla var för trasigt för att fixa. 800 kr gick kalaset på, så det var ju betydligt billigare än vad jag befarade med tanke på att dom fick rycka ut och hjälpa till att byta till reservhjulet då hon inte kom av sjukhus-parkeringen. OCH dom hade egentligen inget däck som passade utan den trevliga karln fick ringa runt halva Uppsala innan han fick tag i ett.

Operationen gick iallafall bra, men det är osäkert om han någonsin kommer få tillbaka hela rörligheten. :( Nästa vecka måste han dit igen för att träffa en sjukgymnast. Skadan är för allvarlig för att han skulle få träffa någon på närmare håll (typ i Mora). Får hoppas att det ska gå så bra som möjligt. Stackaren.

Nu ska jag bara vänta på att älsklingen ska kommahem så jag får ge honom en låååång kram. Känns så himla fel att inte ha varit med vid hans sida idag. Men jag är glad att jag och Liam inte följde med. Tänk om vi hade blivit stående mitt i ingenstans med punka på bilen?!! Nu gick det ju bra för dom. Men det är inte alltid det gör det. Skulle aldrig dra iväg med honom på en lång bilresa mitt i vintern om det gick att undvika. Säkrast här på hemmaplan.

Tack Sandra för att du hållt mig sällskap idag! Guld värt. Love you!

Jag är så irriterad så jag kokar över snart. Nej, det var absolut inte med mening som Kenny bröt fingret igår, men förbannat onödigt att åka iväg och kolla på en skoter åt sin kompis när det är nära 30 minus ute!!!! Och dop på söndag. Förstod att jag inte skulle ha skrivit in datumet för dop i Liams "Mina första år"-böcker. Men är inte Kenny hemma så står jag i kyrkan själv med honom. Aldrig att jag ringer runt till över 80 pers och talar om att det är inställt. Varför skulle han inte vara hemma? Jo, det är så att frakturen är så himla ful så att operation krävs. Ändå skickade dom hem honom igår från Mora och han skulle fasta från 00 i natt p g a operation idag. Men idag när dom ringde så meddelade dom att det inte blir operation idag, utan dom ska prata med specialister i Uppsala först och sedan bestämma sig för hur dom ska göra. Så vi vet inte ens vart operationen ska äga rum.

Är så stressad och irriterad och ledsen för jag vill egentligen inte vara arg på Kenny, men kan inte hjälpa det. Och dom som känner mig vet att dom inte ska ringa och börja tjata om något helt annat. Så ursäkta om jag blev sur, men det är inte riktigt läge för att bylta på sig flera lager kläder för att gå ut och försöka starta bilen. Är redan, mamma, allmän passopp, sjuksköterska, påkläderska, matkokerska, städerska osv. Tycker att jag ska ha lite rätt att få ta det lugnt när alla är lugna och nöjda.

Ursäkta, jag hoppas att jag ska lugna ner mig snart. Är inte så kul att veta att Kenny ska opereras och att jag inte kan följa med heller för att stötta. Tänker inte sitta och åka någonstans på vägarna med Liam i onödan. Väldigt onödigt när det är så pass kallt, mycket trafik (bytesdag i Sälen) och halka. Skulle aldrig förlåta mig själv om det hända något och han är med.

Nej, usch, snabbspola den här dagen så vi vet något! Att inte veta och ha kontroll är det värsta jag vet.

Är dålig på att uppdatera. Har inte så mycket att skriva om när vi suttit inne i lägenheten i flera dagar i sträck nu. Först var det för kallt, sen blev vi förkylda och nu är det för kallt igen. 31 minus stod termometern på i morse! Och det ska tydligen bli ännu kallare.

Men hallå vilken skrivkramp! Håller på att skriva på annat material så det kanske tar musten ur allt annat. Kenny undrar vad det är för något, men jag tänker inte berätta för någon förren det är klart. Bara jag lyckas få ner allt på papper, jag lyckas alltid få en massa idéer, men att sen förverkliga dom är det stora problemet. Jag tröttnar rätt fort. Men jag hoppas att det ska gå vägen.

Sitter btw med en papperstuss i näsan. Har snutit sönder vänster näsborre, för er som undrar. Ursäkta, to mutch information kanske. Ni får hoppa över den meningen eller radera synbilden från er näthinna. Fast om den får er att skratta behöver ni ju inte, värre för dom som kanske vill spy eller något. Det roligaste vore om någon kom och knackade på och man öppnar. Undrar hur personen skulle reagera. Hoppas någon kommer.

Måste byta tuss, den här är genomblodad. Vi hörs hörrni!

Satt hela kvällen igår och "diskuterade" med vargjaktmotståndare. Man kan nog inte kalla det diskussion eftersom dom flesta inte hade några som helst sakliga argument och kom med barnsliga utspel om att alla djur som är fara för människan borde utrotas. Tigrar, krokodiler, pumor nämndes bland annat. Jag som trodde att det var vargen vi diskuterade? Och visst, det finns vissa som vill utrota vargen, men det är inte det det är tal om när det gäller skyddsjakten! Motståndarna vill gärna se jägarna som kallblodiga mördare utan några som helst känslor. Dom förstår inte hur dom kan bli upprörda över sina vargdödade hundar då det ändå bara låter dom stå i hundgård året runt och sedan skjuter dom när de inte duger till att jaga med längre. Vad har man för fördomar då om jag får fråga? Vad har man för uppfattning om jakt överhuvudtaget? Det är inte för själva dödandets skull som man jagar. Det är en naturupplevelse, ett intresse som funnits i alla tider och det är inte intresset för dödandet som jag då menar.

Det verkar vara en allmän uppfattning att jakten bara är just på grund av intresse och har ingen egentligen anledning och därmed lika gärna kan ställas in. Att älgarna i såfall skulle skada skog och betesmarker och att t ex räven skulle äta allt småvilt finns inte i deras värld. Det ekologiska systemet har aldrig fått härja fritt eftersom vi människor har jagat i alla tider. Därför skulle det heller inte fungera om vi lät det göra så. Antalet trafikolyckor skulle öka kraftigt, sjukdomar bland djuren skulle öka och därmed skulle djuren dö en plågsam död.

Det talas om skadeskjutna djur. Den mänsliga faktorn finns överallt och självklart kan det inträffa att djur blir skadeskjutna! Det är inte med flit och man har alltid eftersök på ett djur som man misstänker har blivit skadat. Likaså när ett djur blir påkört och springer ifrån olycksplatsen så letas det upp och avlivas. Självklart har jägare känslor och mår säkert dåligt om man ser att ett djur plågas. 

Det är inte på grund av att vargen förstör jakten för jägarna. Det är inte därför vi har infört skyddsjakt. Och det är inte för att utrota vargstammen. Vet att flera har skrivit att inga vargar ska få finnas kvar, men det är inte ALLA som anser det. Vargen har mist sin respekt för människan och rör sig allt närmare samhällena. Flera hundar har blivit tagna hemma på gårdarna och inte många mil härifrån blev ett barn förföljd av en varg när det var på väg hem en kväll. Man vill kunna gå ut en kväll för promenad med sin hund utan att vara rädd att vargen ska dyka upp runt knuten. Man vill kunna låta sina djur vara ute utan att vara rädd för att vargen kommer och river dom. Hur tror ni det känns att se att ens halva flock får har blivit rivna och dödade bara för dödandets skull? För vargen dödar ofta mer än vad dom behöver för att äta sig mätta.

Det finns inte dåligt med mat i skogen för vargen, det är inte därför dom tar hundar osv. Så det spelar ingen roll om vi ställer inte älgjakten för i år för det gör ingen skillnad. Ett ljushuvud skrev att vi skulle sluta äta älgkött och hellre satsa på fläsk och nöt. Tror att denna person missade mediahetsen om hur grisarna behandlas. Dom ligger döda bland sina egna och grisungarna käkar på levande grisar. Då har man egentligen ingen koll på det här med djurplågeri och borde inte uttala sig om en sådan sak. Människan uppmanade ju för tusan till djurplågeri.

Jag skulle kunna älta det här i timmar. Har fortfarande inte läst ett enda hållbart argument tillvarför vi inte ska jaga varg. Att dom är vackra djur är ingen anledning. Det finns inget vackert med ett djur som dödar för att döda. Och nej, människan är inte värre än så. Det har till och med gått så långt att man tagit reda på namn och telefonnummer till vissa jägare och vissa har uppmanat andra att döda dom som skjutit en varg. Vad är det som händer egentligen?!

Jag blir rädd när jag ser hur vuxna människor häver ur sig saker som inte har någon grund som helst. Fakta finns här på nätet, vill man och orkar man kan man läsa på lite i ämnet innan man ger sig ut i hetluften. Jag anser att jag kört över varenda en i den här diskussionen och jag tror att dom fattat det själva också. För sakta men säkert börjar det låta " Ja, men jag menade ju inte så...." Nänä.

Intelligensnivån har sjunkit radikalt i landet under dom senaste dagarna. Främst bland vargvännerna. Man kan inte sitta i Stockholm och ge råd om hur vi på glesbygden ska leva, hålla våra djur inomhus och låta vargarna härja fritt. Den naturupplevelse dom tror sig prata om hittar dom på Skansen och jag lovar, vargarna ute i skogen är inte lika beskedliga och snälla som vargarna är där.

Punkt slut. (Fast jag skulle kunna fortsätta i evigheter, dock vill min son att jag ger honom uppmärksamhet nu).

Såg en kommentar på facebook igår och jag vet inte om den var menad till mig eller inte. Jag skrev att Liam tagit sig fram en bit i sin gåstol och att han tyckte att det var jättekul. Jag vet inte om det kan tolkas som skryt? Blev bara så himla glad att han klarade av det och ville dela med mig av den glädjen för att jag vet att fler än jag blir glad över hans framsteg. Det är inget skryt eller tävlan eller jämförelse med andra barn. Vet att det finns dom som gör så också, men jag kan inte bry mig mindre. Allt kommer när det kommer och det är inte så att jag sitter och hånskrattar när något barn kanske inte kan det som Liam kan. Liam är inte något underbarn som kunde allt supertidigt. Skulle jag börja jämföra med min kusins barn så skulle jag bara bli deprimerad för den ungen kunde sitta bra när hon var 4 månader och nu vid 7 månader kan hon dra sig upp och stå när hon håller i sig i något. Hon är jätteduktig och jag känner ingen som helst avundsjuka eller brådska över att Liam måste kunna det när han är lika gammal.

Att någon ens orkar uppröra sig tycker jag är ett tecken på att dom kanske jämför, vad vet jag? Tycker bara att det är tråkigt om så är fallet och att personen i så fall trodde att jag skrev som jag gjorde för att skryta. Jag är bara stolt och glad över min son och allt han kan! Det är skillnad på att stolt vilja visa hela världen vad ens älskade unge kan och gör och att bara sitta och kallt skryta om det. Eller, hur uppfattar ni det när någon skriver något om sitt barn?

Vet ni, efter att ha läst lite om mopsar så jag tror att den rasen skulle passa mig ypperligt. Visst, jag har alltid velat ha en "stor" hund. Ingen dvärg. Men detta är ju ingen liten chiauaua som man skulle vara livrädd att trampa ihjäl när man går på toa på nätterna. Jag vill ha en familjevänlig hund, en hund som inte kräver hårdträning, utan är glad över att vara ute och leka med familjen, gå promenader och vanlig lydnad. En tik ska jag ha. Men det blir ingen hund än på ett bra tag. Tror dock att Leo skulle må bra av en kompis. Han behöver lite konkurrens och tuffa till sig lite. Nu är han så menlös så det är nästa hemskt att se. Vet att jag aldrig ska ta en omplaceringshund igen. Jag vill själv kunna ge hunden en bra start och uppfostran, det har inte Leo fått riktigt. Men jag ångrar mig inte en sekund att jag tog emot honom. Få se när det passar och vi verkligen har tid för en hund. Nu kommer ju Leo lite i skymundan när vi har Liam, men det har gått över förväntan ändå. När Liam blivit större så kommer det bli fler möjligheter att ta oss ut och leka och busa och då kan ju självklart Leo följa med. Nu blir det oftast bara tråkiga vagnpromenader. Och än så länge knappt något snöbollskrig alls med en busig hund :( Men han verkar ändå ganska nöjd med livet. Nu ligger han nedanför mig och sover. Han är morgontrött vet ni ;) Ska nog pälsa på oss lite kläder och gå ut på en långpromenad nu. Både jag och Liam kan behöva frisk luft efter en hel helg inomhus i en dammig lägenhet.

Man blir glad av mops
Mopsar är speciella, att leva med en mops är ett bra sätt att ha roligt! En liten hund som har massor av personlighet, är nyfiken, men framför allt har en stor portion humor. Mopsen är en komiker, som gärna solar sig i allas uppmärksamhet.

Att vara mopsägare är annorlunda, mopsar väcker uppmärksamhet; små, runda, kraftiga korvar på ben, grisknorr på svansen, veck över nacken och ett klotrunt huvud med klotrunda ögon, mitt i en rynkad grimas. Mopsar framkallar skratt hos de flesta. Mopsen är ganska sällsynt.

Man hör sällan eller aldrig talas om en mops som biter. De är självsäkra och känner sin värdighet, vilket gör dem orubbligt harmoniska i temperamentet.

Mopsar älskar mopsar, man kan ha en hel hop tillsammans. Mopsar älskar också andra hundar, ju större desto bättre. Möter inte mopsen den förväntade uppmärksamheten, går den förbi utan att tappa en rynka. Den älskar att vara i knät, men är för den skull ingen lathund. Mopsar är energiska och med på det mesta. De vet inget bättre än att få komma ut och roa sig. Självklart är det en del som inte mopsar kan, det är ingen brukshund och den har inga jaktinstinkter.

Att ha katt i familjen är inget hinder, katter duger också som lekkamrater. Man måste dock lära både katt och mops att respektera varandra.

 Mopsen är följsam och lätt att uppfostra. För den som har intresse och tålamod, kan mops vara en lämplig ras för lydnadsträning, spår, agility eller annat.

Men jag bara måste skriva lite om vargjakten. Har suttit och läst kommentarerna på Aftonbladet och har fått skratta en stund. Man märker ju att dom flesta "vargvänner" kommer från storstäder. Dom har aldrig i sitt liv mött en varg eller ens vistats i en skog. Kanske har dom de beskedliga vargarna på Skansen i sinnet när dom kallar jägarna för massmördare och varghatare. Ja, jag kan till viss del tycka att det är lite onödigt att låta 12000 jägare skickas ut för att skjuta 27 vargar. Ja, man fattade ju att jakten skulle gå överstyr. Men det visar ju bara vilken dålig naturvårdspolitik detta landet har! Kanske skulle regeringen lägga ned lite mera tid på att lyssna på glesbygdsinvånarna har att säga och verkligen försöka sätta sig in i problemet. Det har väl varit på tal om skyddsjakt i flera år och nu har dom äntligen släppt till. Flera har blivit förbannad över hur oförstående ministrarna varit och kanske hade det inte behövt bli så här om dom bestämt sig för att göra något från början.

Det är inte särskilt roligt att höra vargen yla om nätterna, det är inte kul att gå ut och leta efter en misstänkt vargbiten hund, det är inte kul att höra sin hund skrika efter att ha blivit biten av varg och sedan hitta den död eller svårt skadad så att man måste avsluta det vargen påbörjade. Vargen dödar för att döda. Och nej, man kan inte jämföra en varg som dödar hundar med en räv som dödar katter. En varg kan även vara en fara för människan. Men efter att ha läst kommentarerna som finns på aftonbladets hemsida så har jag förstått att inte alla fattar detta. Det är ju "bara" 200 djur i Sverige, kan man inte låta dom vara då? Förstår inte vem som blir glad av att skjuta en varg. Men människa, tig och verka smart än att uttala dig och visa hur det egentligen ligger till. Vissa jämför detta med krig?! Hur dum får man bli egentligen? Sedan är det dom som tycker att man ska hålla sina djur bakom elstängsel. Barnen också då eller? Nej, dom kan man släppa ut för dom kan lika gärna bli kidnappade av en människa var det ett ljushuvud som skrev, med undran om man i så fall ska skjuta människor också. Gaaaah! Man kan ju bli tokig för mindre :) Varför detta försvar mot vargen? Tänk er hur det skulle bli om vi satte en varg mitt i Stockholm. Fattar ni vilket ramaskri det skulle bli? Dom kan sitta och klaga på oss som är för jakten ifrån sina skyddad bostäder i betongdjungeln, men hur skulle dom reagera på semestern på landet om dom skulle möta ett vilt djur? Skulle dom ens se skillnad på en varg och räv? Katrin Zytomierska såg inte ens skillnad på jämthund och siberian husky. Antagligen skulle dom försöka sig på med att klappa de gulliga ulliga djuret. För dom är ju helt försvarslösa.

Men lägg ner pinsamma människor! Annars inför vi, minoriteten på landsbygden skyddsjakt på korkade stadsmänniskor, massmördare av oskyldiga små väsen som vi är.

Var liiiite borta i morse då jag inte kunde urskilja om det var Liam som grät eller om det var Max som jamade. Efter ett tag, när jag vaknat till, så hörde jag att det var katten. Hur snurrig går man bli?! Har drömt mardrömmar i natt också. Riktigt läskiga! Med hemsk bakgrundsmusik. Vaknade till runt tre och hörde att bakgrundsmusiken i min dröm spelades i verkligheten också. Våra grannar ovanför hade efterfest med allsång! Kenny var inte särskilt glad och sa att jag nyss fått sms. Det var från ovanför "Säg till om vi stör för mycket". Öhm, ja det gjorde jag också. Kanske blev lite tystare, jag vet inte så noga. Brukar inte ha några problem att somna trots lite oljud. Men tycker ändå att det är ganska respektlöst när dom vet att vi har barn och dom vet att det är lyhört. Känns som att jag har minst en anledning varje dag för att påpeka hur gärna jag vill att det ska bli dags att flytta?! :)

Ska bara vara inne idag också. Även om vädret lockar mig att gå ut. Dock är mitt huvud överfyllt med snor och det känns som att hela hjärnan ska rinna över om jag böjer mig ner. Är iallafall mycket piggare idag och hoppas att jag ska vara helt frisk i morgon.



Visst är han världens sötaste?! :)